Fråga forskarna; Unga online

Så här tänker jag: För det första är det viktigt för oss att inte ge alltför enkla svar. Vi vill alltså inte ge svar som förenklar frågan alltför mycket. Det här området som frågorna handlar om är ett komplext område. Varje fråga kan i själva verket handla om en mängd frågor; tekniska, etiska, juridiska, språkliga, kulturella frågor. Förutom att svara på den konkreta frågan kan vi behöva anlägga exempelvis ett genusperspektiv, ett åldersperspektiv och ett allmänt maktperspektiv. Det betyder att vi måste ge långa svar för att vara nära ett vettigt svar.

---

För det andra: Hur orkar vi? Personligen har jag rutiner för att orka och hinna allt jag vill göra. Jag äter en väldigt nyttig frukost så snart jag vaknar. Under tiden kollar jag Twitter så jag inte missar något som hänt under natten. Då får jag oftast energi för att jag blir lite arg på något. Sen kör jag ett kort yogapass för att kompensera för allt tangentbordsknackande. Mitt på dagen ser jag till att komma ut och springa en kort vända, för att få dagsljus och få upp pulsen. När jag kommer in har jag alltid helt galen energi och skriver massor. T ex svarar på frågor. Faktum är att hela min doktorsavhandling skrevs med svett droppande ner i tangentbordet, för jag fick så många idéer när jag hade sprungit. Generellt skulle jag säga att det är viktigt att äta och sova bra för att orka. Och så måste man ha kul så ofta man bara kan. Kul saker ger energi.

---

Men jag brukar försöka svara så kort som möjligt, för jag tycker samtidigt att det är viktigt att vi forskare lär oss behärska konsten att svara kort och ändå korrekt. Det är inte något man tränas i som forskarstudent, utan något vi måste lära oss själva. En del forskare är rädda att svara alltför kort för att de riskerar att bli kritiserade av andra forskare men det tycker jag inte är ett problem. Om jag lyckas svara så att vem som helst förstår är jag nöjd. Och jag tycker nog att både jag och Marcin är rätt duktiga på korta svar. Eller? ☺/Elza

View more

Jag tror att vi måste fråga oss några viktiga saker:

---

1. Varför gör skolan så? Det finns en överhängande risk att man gör det för att ha ryggen fri och slippa kritik. Där måste vi som föräldrar stötta skolan genom att inte kräva att internettjänster stängs ner. Istället måste vi lita på att skolan vet vad de pratar om och även inse att det inte är tjänsten i sig som är grunden till problemet. Alternativt, om det visar sig att skolan inte har koll på läget, kräva att de uppdaterar sin likabehandlingsplan så att även nätet finns med där.

---

2. Varför väljer en skola ut en enskild tjänst som ask.fm och blockerar den för att mobbning sker där medan man exempelvis låter en mobbningsutsatt del av skoldagen som idrotten fortsätta som om inget hänt? Med samma resonemang skulle en skola kunna stänga ner utsatta delar av verksamheten. Jag vet inte om det skulle vara bra men jag efterlyser en konsekvent hållning för att stoppa mobbningen. Att välja ut nätet för blockering riskerar att bli en åtgärd att visa upp, snarare än en verklig lösning

---

Jag är alltså övertygad om att blockering och filtrering inte har någon positiv effekt. Om man tar till såna lösningar missar man chansen att öva barn att navigera på nätet, något de ändå måste lära sig. Vi vill ju t ex inte att de som är barn idag ska bli gränslösa vuxna som skriver hatiska kommentarer på nätet. Alltså är de här frågorna extremt viktiga. Och komplexa. Blockering är försök att hitta en enkel lösning på ett komplext problem och sådana finns ju som bekant inte.

---

Så vad ska skolan göra? Först och främst sätta igång ett arbete kring likabehandlingsplanen. Utbilda personalen i frågor som har med nätet att göra. Här finns tips på gratisresurser att använda http://www.kulturer.net/2013/08/13/uppdaterade-gratisresurser. För som jag ser det är det rimligast att sköta denna fortbildning inom kollegiet, inte nödvändigtvis genom att anlita experter. I processen med likabehandlingsplanen är det viktigt att ta med eleverna och genom eleverna når ni föräldrarna. En teknisk lösning kostar alltid pengar (även om den till äventyrs skulle vara gratis kostar det resurser att installera och sköta filtret) och dessa pengar bör läggas på en pedagog med specialkompetens. De flesta kommuner har idag anställda som har gått Ungdomsstyrelsens och Umeå universitets kurs Unga, sex och internet. De har kompetens att leda ett sådant arbete. För detta arbete behövs i princip en sak: att tid avsätts. Och det är skolledningens och i förlängningen politikernas ansvar.

---

Läs mer ingående svar på http://www.kulturer.net/2013/05/22/samtal och http://www.kulturer.net/2013/03/14/farliga-sakerhetsrad.

View more